Vem skriver kritik i Svenskfinland? – Rekordantal sökande till Kritikbyrån

Från den 15.01.2020 fram till den 15.01.2021 gick det för andra gången någonsin att ansöka om medlemskap i Kritikbyrån. Hela 160 personer ansökte den här gången, vilket är klart fler än de 128 ansökningar vi fick in förra året. Bland de nya sökande finns fler kritiker som är bosatta i Sverige, men också glädjande många som är helt nya inför att skriva kritik.

Geografisk fördelning

De finlandssvenska kritikerna finns utspridda över kustområdet, med flest kritiker bosatta i Nyland och framför allt i Helsingfors. Det här året har mängden kritiker som är bosatta utomlands ökat, och de är nu den näst största gruppen efter de Helsingforsbaserade kritikerna. De flesta kritikerna som bor utomlands är bosatta i Sverige, men det finns också kritiker från tre andra länder representerade. I övrigt är den geografiska fördelningen väldigt lik den år 2020.

Ålder och erfarenhet

I årets ansökan bad vi de sökande uppge sitt födelsedatum och i tabellen ovan är svaren indelade enligt årtionde. Som tabellen visar finns det en stor spridning i åldern på Kritikbyråns medlemmar, allt från kritiker födda på 1930-talet till kritiker födda på 2000-talet. Flest skribenter är ändå födda på 1980- och 1990-talet, vilket innebär att de flesta aktiva kritiker är i 20–40 års åldern.

En naturlig konsekvens av den breda åldersfördelning är att det också finns en stor variation i hur länge var och en av de sökande skrivit kritik. Majoriteten (29 %) av Kritikbyråns medlemmar har en lång erfarenhet som kritiker bakom sig och har varit aktiva i mer än 20 år. En stor del av medlemmarna är ändå helt, eller relativt, nya inom kritikbranschen: sammanlagt 44 % har skrivit kritik under 5 år. Det är glädjande med tanke på återväxten inom branschen. 10 % har inte alls skrivit kritik tidigare, medan 9 % har skrivit i 0–1 år.

Konstintresse

Liksom det framgick i förra årets ansökan är litteraturen även den här gången den klart populäraste konstformen bland våra medlemmar. Efter det kommer teater, tätt följd av musik och konst som delar på tredjeplatsen. I den här frågan gick det att välja flera alternativ – vilket eventuellt kan förklara att litteraturen är så överlägsen: en musik-, film-, dans- eller annan kritiker kan i många fall också recensera böcker som handlar om det egna konstområdet.

Publikationer
Förkortningar: HBL = Hufvudstadsbladet, VBL = Vasabladet, ÖT = Österbottens tidning, VN = Västra Nyland, FT = Finsk tidskrift

I diagrammet syns endast de tio populäraste publikationerna bland Kritikbyråns medlemmar. Utgående från publikationerna i top10 går det att se att tidskrifterna i genomsnitt är populärare än dagstidningarna (med undantag för Hufvudstadsbladet).

Andra publikationer det gick att välja mellan var: Affärsmagasinet Forum, Enhörningen, Hangötidningen, Ikaros, Kontur, Kyrkpressen, Nya Åland, Nya Östis, Pargas Kungörelser, Studentbladet, Syd-Österbotten, Åbo Underrättelser, Ålandstidningen och Östra Nyland. Också i den här frågan kunde de sökande välja flera alternativ.

Vi önskar både nya och gamla medlemmar välkomna med i Kritikbyråns verksamhet och hoppas på många insiktsfulla och skarpa texter under året!

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s