33 träffsäkra kritiska texter nominerades till Årets kritiska text

Sedan tidig höst har det gått att nominera konstkritiskta texter som publicerats i finlandssvensk media den 1.11.2019–31.10.2020 till att bli Årets kritiska text. Sammanlagt fick vi in 33 bidrag; både klarsynta recensioner och personliga essäer om allt från barnteater och transberättelser till fackböcker och konstfilm. Vem som helst kunde nominera en kritisk text och formulera en frivillig motivering till bidraget.

Nu påbörjar tävlingens domare Tuva Korsström sitt arbete med att välja det vinnande bidraget. Vinnaren offentliggörs den 30.11.2020 i samband med en festlig kritikkväll, ”Ode till kritiken”, i samarbete med Centrumbiblioteket Ode. Vinnaren belönas med 1 000 €.

De nominerade bidragen är:

Christoffer Steffansson, ”Den elektroniska musiken och det överflödiga brus som vi lever mitt i – så kan oljudet hjälpa oss att förstå oss själva”, publicerad på Svenska Yle 28.12.2019

Hanna Riisager, ”Förberedelser för avfärd”, publicerad i Ny tid 7.9.2020

Helen Korpak, ”En beklämmande inledning för fotografiska museets nya storsatsning”, publicerad i HBL 20.08.2020 (två nomineringar)

Jenny Jarlsdotter Wikström, ”Elchocker och metapoesi. Poesiåret 2019”, publicerad i Finsk Tidskrift 3–4/2020

Jessika Holmlund, ”Den otidsenliga transberättelsen”, publicerad i Ikaros nr. 4 2020

Jessika Holmlund, “Synliggörandets politik”, publicerad i Ny tid 29.9.2020

Julia Tidigs, ”Drabbande, mångskiktad, helt enkelt bra”, publicerad i HBL 20.8.2020 (två nomineringar)

Katja Sandqvist, ”Kvinnoporträtt så trovärdiga att man nästan glömmer bort att det är teater”, publicerad i HBL 13.1.2020

Katja Sandqvist, ”Åbo Svenska Teaters Hemåt över isen är en hisnande estetisk upplevelse”, publicerad i HBL 19.9.2020

Krister Uggeldahl, ”Klaus Härös nya film får en att lämna biografen med en tår i ögonvrån”, publicerad i HBL 6.3.2020

Krister Uggeldahl, ”Virpi Suutaris Aalto är en levande, lyrisk och inte så lite imponerande dokumentär om det legendariska formgivarparet”, publicerad i HBL 3.9.2020

Lisa Lindell, ”Maggan tar oss med på en nostalgitripp”, publicerad i Österbottens tidning 11.10.2020

Lukas Lundin, ”Gammal berättelse i ny uppsättning – med tidlöst budskap”, publicerad i Arbetarbladet 3.1.2020

Marit Lindqvist, ”Det vackra och det våldsamma möts i Henrika Ringboms dikter”, publicerad på Svenska Yle 22.08.2020

Ole Nerdrum, ”Fantasiresa med Sakari Kukko på 67 minuter”, publicerad i HBL 22.9.2020

Otto Ekman, ”Smidigt, stiligt och igenkännbart om nyhjälplöshetens romantik”, publicerad i HBL 22.10.2020

Per-Erik Lönnfors, ”Självet i litteraturens labyrint”, publicerad i Nya Argus nr. 9–10 2019

Petter Lobråten, ”Jonas Wilén i toppform målar på liv och död”, publicerad i Ålandstidningen 10.7.2020

Petra Lind, ”Axel Åhmans debutbok är allt annat än klein”, publicerad i Östnyland 24.4.2020

Petra Lind, ”Livet och skrivet flätas ihop i omsusad Märta Tikkanen-biografi”, publicerad i Östnyland 22.10.2020 och i Västra Nyland 27.10.2020 (två nomineringar)

Pontus Kyander, ”Blindhet och förmörkelse i Tacita Deans Antigone”, publicerad i Ny tid nr 4 2020, 24.2.2020

Pontus Kyander, ”Från helvetets fördömda till själar utan verklig skuld – så fick Europa en ny människosyn på 50 år”, publicerad i HBL 26.7.2020

Roland Ingelin, ”Från Karalåtin till noveller om karar”, publicerad i Horisont, nr 2 2020

Roland Ingelin, ”Hemåt över krisen – skärgårdsromantik som ger hopp vid Åbo Svenska Teater”, publicerad i Västra Nyland 14.9.2020

Roland Ingelin, ”Inkluderande pjäs synliggör teckenspråket”, publicerade i Västra Nyland 24.2.2020

Salla Aldrin Salskov, ”Girldick: Om nya och outgrundliga betydelser av trans, kön, identitet”, publicerad i Astra, nr 3 2020

Sara Ehnholm Hielm, ”Jämställdhet skulle prägla filmfestivalen i vidunderliga Venedig, men kvinnorna fick ge vika för coronan”, publicerad i HBL 24.10.2020

Sofia Simelius, ”Den fiktiva gränsen mellan människa och djur i fokus på Ham”, publicerad i HBL 4.7.2020 (två nomineringar)

Sonja Vuori, ”Jag ser min döda bror på scenen och allt är bra”, publicerad i HBL 1.3.2020

Thomas Lundin, ”Westö komponerar en försonlighetens symfoni”, publicerad i Arbetarbladet 7.9.2020

Tom Karlsson, ”Ecce Animalia”, publicerad i Ny tid 23.7.2020

Valter Sandell, ”Bullshitjobb, magsyra och gyllene släktemblem i Victor von Hellens diktdebut”, publicerad i HBL 1.10.2020

Yvonne Granqvist Schultz, ”Bullan och Pinnen tar för sig av karlar”, publicerad i Österbottens tidning 8.10.2020

Motiveringarna:

Christoffer Steffansson, ”Den elektroniska musiken och det överflödiga brus som vi lever mitt i – så kan oljudet hjälpa oss att förstå oss själva”, publicerad på Svenska Yle 28.12.2019

Motivering: Texten öppnade upp nya vägar för mig att tänka på musik. Inspirerade på något sätt ett aktivare eller åtminstone annorlunda engagemang i mitt musiklyssnade, vilket var roligt.

Hanna Riisager, ”Förberedelser för avfärd”, publicerad i Ny tid 7.9.2020

Motivering: Med en lyhördhet och skärpa är Hanna Riisagers recension av Gurli Lindéns solbäraren – mun av eld, en sorts poesi i sig, en poesi om denna specifika diktsamling. Riisagers läsning klarar av att följa den åt båda hållen och när det inte längre går så visas avkastningen. Detta öppnar upp för andra läsare och läsningar och möjliggör kritiken som en dialog i sig.

Helen Korpak, ”En beklämmande inledning för fotografiska museets nya storsatsning”, publicerad i HBL 20.08.2020 (två nomineringar)

Motivering 1: En ärlig, välmotiverad text skriven med sakkunskap om en utställning och dessutom uttrycker besvikelse för en missad möjlighet. Även i övrigt uppskattar jag Helen Korpaks texter men denna gjorde ett särskilt starkt intryck.

Motivering 2: Starkt kritiska texter är mer ovanliga än vad många tror, men de behövs. Både för att konstnärliga misslyckanden behöver erkännas och för att stävja kritikinstitutionens latenta risk för inflation i beröm.
Den här texten är starkt kritisk, men samtidigt också öppen och reflekterande. Skribenten är uppenbart kunnig om fotografi och placerar på ett förtjänstfullt sätt verket i en historisk, ekonomisk och samhällelig kontext.

Jenny Jarlsdotter Wikström, ”Elchocker och metapoesi. Poesiåret 2019”, publicerad i Finsk Tidskrift 3–4/2020

Motivering: Litteraturvetaren Jenny Jarlsdotter Wikström har i flera år skrivit poesiöversikten för Finsk Tidskrift som publiceras i det årligen återkommande temanumret om litteratur. I översikten “Elchocker och metapoesi. Poesiåret 2019” (FT 3–4/2020) visar Jarlsdotter Wikström igen en gång prov på sin beundransvärda förmåga att se linjer och brott i utgivningen samtidigt som hon ger de enskilda verken det utrymme de förtjänar. Utgivningen får i Jarlsdotter Wikströms händer en synnerligen analytisk och skarp behandling, men utan att för den skull tumma på läsarvänligheten. Översikten skapar stor läslust även bland dem som annars är främmande för lyriken.

Jessika Holmlund, ”Den otidsenliga transberättelsen”, publicerad i Ikaros nr. 4 2020

Motivering: Texten omfattar en personlig läsning av Fredrik Ekelunds roman ”Q” samtidigt som Holmlund lyckas belysa viktiga existentiella och politiska frågor gällande politiken kring identitet och könskorrigering. Här varvas analys på akademisk nivå med ömsint dialog där skribenten också vågar visa sig sårbar.
Flera sådana röster behövs i dagens identitetspolitiska debatt.

Jessika Holmlund, ”Synliggörandets politik”, publicerad i Ny tid 29.9.2020

Motivering: Det absolut fräschaste inlägget jag läst på länge i den här diskussionen.

Julia Tidigs, ”Drabbande, mångskiktad, helt enkelt bra”, publicerad i HBL 20.8.2020 (två nomineringar)

Motivering 1: I sin bokrecension av Peter Sandströms Kärleken är ett tamdjur lyckas Julia Tidigs på ett lyhört och vackert sätt fånga in Sandströms litterära röst och säregna världar. Recensionen är litteraturkritik som bäst: texten tar sin utgångspunkt i boken, bemödar sig om att gå i tät dialog med verket, och genom det blir den kritiska texten också ett sätt att gestalta vad litteratur kan vara och hur den kan beröra oss. Tidigs recension var inspirerande att läsa eftersom den förmedlar en vaken uppmärksamhet på hur en text fungerar, där beskrivningarna inte blir avmätt akademiska (så att texten plattas ut) utan inbjuder snarare till att själv läsa (inte bara Sandström) med eftertanke.

Motivering 2: Tidigs recension av Peter Sandströms ”Kärleken är ett tamdjur” är en både analytisk och personlig text, ett exempel på den svåra konsten att både berömma generöst och argumentera intellektuellt. Recensionen är välskriven på oklanderlig men stilistiskt levande svenska.

Katja Sandqvist, ”Kvinnoporträtt så trovärdiga att man nästan glömmer bort att det är teater”, publicerad i HBL 13.1.2020

Motivering: En balanserad och djupgående analys av en pjäs som behandlar relationerna mellan tre generationer kvinnor.
Språket i recensionen är nyanserat och stilistiskt väl avvägt.

Katja Sandqvist, ”Åbo Svenska Teaters Hemåt över isen är en hisnande estetisk upplevelse”, publicerad i HBL 19.9.2020

Motivering: Recensionen är analytisk. Dels placerar den pjäsen i ett teaterhistoriskt sammanhang, dels undersöker den vilka beröringspunkter pjäsen har med olika epoker samtidigt som pjäsen själv rör sig på två olika tidsplan.

Krister Uggeldahl, ”Klaus Härös nya film får en att lämna biografen med en tår i ögonvrån”, publicerad i HBL 6.3.2020

Motivering: På filmhåll kretsar det mesta just nu kring Tove, den erkänt lyckade Tove Jansson-filmen. Men glöm för all del inte Klaus Härös Livet efter döden, en av de filmer som råkade i fötterna på coronapandemin i våras men som förtjänar att uppmärksammas.
Det är fallet här, detta samtidigt som Krister Uggeldahl i den bifogade kommentaren sätter in filmen i ett större och bredare sammanhang med fokus på den finlandssvenska filmens vara eller icke vara.

Krister Uggeldahl, ”Virpi Suutaris Aalto är en levande, lyrisk och inte så lite imponerande dokumentär om det legendariska formgivarparet”, publicerad i HBL 3.9.2020

Motivering: Imponerande om Aalto, fräscht, med tanke på de otaliga texter om Aalto som publicerats.
Uggeldahls användning av det svenska språket är ett nöje att läsa. Den i särklass bästa svenskan i Hbl. Redan det är värt en eloge.

Lisa Lindell, ”Maggan tar oss med på en nostalgitripp”, publicerad i Österbottens tidning 11.10.2020

Motivering: Tar barnlitteraturen på allvar. Lyfter fram skillnaden mellan barnböcker riktade till nostalgiska vuxna och barnböcker skrivna för människor som är barn just nu. Barns liv ser annorlunda ut idag än innan internetåldern. Det här är något att tänka på då man skriver för dagens barn. Liksom att Finland inte är lika vitt längre som det en gång var. Sätter in berättelsen i ett sammanhang – Finland 2020. Tar även upp bildspråket, vilket är en viktig del av en illustrerad bok, och nostalgin (brats-dockor) som speglas i det. Betonar både det som är fint och det som är problematiskt med boken, och argumenterar för sin sak på ett tydligt och välformulerat sätt. Väcker tankar hos recensionsläsaren – väcker både medhåll och motstånd. Väcker diskussion och påminner oss om att det här är något som det är värt att diskutera – inte bara att barn läser, utan vad de läser.

Lukas Lundin, ”Gammal berättelse i ny uppsättning – med tidlöst budskap”, publicerad i Arbetarbladet 3.1.2020

Motivering: En på många sätt ovanlig musikalrecension. Där det allt för ofta slutar vid sånginsatser, orkestrering och koreografi, tar den här texten materialet – själva innehållet – på största allvar. Den välformulerade recensionen ger musikalkonsten den tyngd den allt för sällan får. En exakt skriven recension av en seende skribent som lyckas med det viktigaste – hitta relevansen, kopplingen till samtiden. Och inte minst utmana och inspirera läsaren.

Marit Lindqvist, ”Det vackra och det våldsamma möts i Henrika Ringboms dikter”, publicerad på Svenska Yle 22.08.2020

Motivering: Recensionen är föredömlig eftersom Marit Lindqvist både kontextualiserar verket på ett kunnigt och smidigt sätt och skriver med ett känsligt öga för Ringboms existentiella tematik

Ole Nerdrum, ”Fantasiresa med Sakari Kukko på 67 minuter”, publicerad i HBL 22.9.2020

Motivering: Levande och representativt framställd recension.

Otto Ekman, ”Smidigt, stiligt och igenkännbart om nyhjälplöshetens romantik”, publicerad i HBL 22.10.2020

Motivering: Otto Ekman skriver med smittande entusiasm och inlevelse om pjäsen Svält och bjuder på sin egen identifikation med det tuffa livet för en skribent, pendlande mellan hybris och missmod, som kämpar med att få sin röst hörd och sina artiklar publicerade.
Otto har en utmärkt penna och rikt språk och börjar hitta sin roll som teaterkritiker. Recensionen innehåller fascination, identifikation och tillräckligt information.

Per-Erik Lönnfors, ”Självet i litteraturens labyrint”, publicerad i Nya Argus nr. 9–10 2019

Motivering: Recensenten analyserar Carin Franzéns bok ”När vi talar om oss själva. Nedslag i subjektivitetens historia från Montaigne till Norén” (Ariel litterär kritik 10, 2018). Hen disponerar sin recension enligt följande teman i boken: Det autonoma självet, självbiografin, självet och kärleken samt subjektet och världsordningen. Centralt för behandlingen är människans syn på sig sig och plats i världen.

Petter Lobråten, ”Jonas Wilén i toppform målar på liv och död”, publicerad i Ålandstidningen 10.7.2020

Motivering: En kunnig och engagerad recension av den lokala konstnären Jonas Wiléns konstnärskap som blommat och tagit spännande nya steg upp i mötet med den etablerade Ernst Billgrens uttryck. En insatt men respektlös sågning av Billgrens alltför många gånger återanvända patentuttryck, med erkännande nickningar åt de konsthistoriska allusioner han ändå gör.
En utställningsanmälan som tar måleriet på djupaste allvar och både utmanar och berikar Kultur-Åland.

Petra Lind, ”Axel Åhmans debutbok är allt annat än klein”, publicerad i Östnyland 24.4.2020

Motivering: Petra Lind skriver nyanserat och lyhört om Axel Åhmans debut, novellsamlingen Klein. Lind lyfter skickligt fram lokala markörer, låter sig charmas av skribentens dialektbeströdda språk och belyser en räcka detaljer ur samlingen som väcker läslusten också bortom bysamhällets råmärken. Recensenten uppskattar alldeles tydligt Åhmans texter, men inte utan reservation: Det finns rum även för uppbygglig kritik. En kunnig recensent kan låta en debutant lysa även om samlingens samtliga noveller inte håller samma standard. Lind skriver: ”Axel Åhman har läsaren på kroken från första raden i Klein”. Recensenten har också läsaren på kroken från första meningen i recensionen.

Petra Lind, ”Livet och skrivet flätas ihop i omsusad Märta Tikkanen-biografi”, publicerad i Östnyland 22.10.2020 och i Västra Nyland 27.10.2020 (två nomineringar)

Motivering 1: Efter alla spaltmeter om konflikten mellan författaren Johanna Holmström och Märta Tikkanens intressebevakare var jag oförberedd på att själva boken, eller egentligen recensionen, skulle väcka några större känslor.
Men Petra Linds recension slog mig rätt i solar plexus och fick mig att längta efter att genast ge mig i kast med boken. Dessutom kände jag att jag absolut MÅSTE få ÄGA boken själv, en känsla som väcks bara av riktigt bra recensioner.
Petra Lind har ett fantastiskt språk och en känsla för helheter och sammanhang som få. Jag hoppas att en större läsekrets skulle få upp ögonen för hennes begåvning.

Motivering 2: Texten är en insiktsfull analys av den nya romanen samtidigt som den sammanfattar debatten som föregick boken, kärnan i Märta Tikkanens författarskap och feministkamp förr och nu i en välformulerad och smidig text. Petra Lind lyckas väva in många nivåer utan att det blir högtravande eller långtråkigt.

Pontus Kyander, ”Blindhet och förmörkelse i Tacita Deans Antigone”, publicerad i Ny tid nr 4 2020, 24.2.2020

Motivering: Texten ger värdefulla insikter i ett av samtidens viktigaste konstnärskap. Tacita Dean är inte lätt att närma sig, för många ter hon sig obegriplig. Samtidigt är hennes konst rik på spännande referenser, ett av de äventyrligaste i samtidskonsten: fullt av skeppsbrott, stormar och märkliga (ofta verkliga) karaktärer.

Pontus Kyander, ”Från helvetets fördömda till själar utan verklig skuld – så fick Europa en ny människosyn på 50 år”, publicerad i HBL 26.7.2020

Motivering: En inkännande text om två berömda konstnärers människosyn på medeltiden.

Roland Ingelin, ”Från Karalåtin till noveller om karar”, publicerad i Horisont, nr 2 2020

Motivering: Jag gillar Rolands sätt att skriva kritik, recensionen av novellsamlingen Klein är ett bra exempel. Han har en egen stil, både allvarlig och humoristisk med många goda poänger. Han lyckas bjuda på sig själv och koppla ihop det med texten utan att det blir för subjektivt. Stilen berättar mycket om hans smak och jag som läsare förstår då hur jag ska förhålla mig till hans omdöme. Samtidigt som han lyfter fram det centrala i boken förlorar han inte ögonen från att kritisera själva verket. Han vågar peka ut brister och hylla det som förtjänar att hyllas.

Roland Ingelin, ”Hemåt över krisen – skärgårdsromantik som ger hopp vid Åbo Svenska Teater”, publicerad i Västra Nyland 14.9.2020

Motivering: Tävlingsarrangören efterlyser en oförglömlig, rolig, oväntad eller träffsäker kritisk kulturtext, en text som vidgat din förståelse eller väckt din nyfikenhet. Här är den.

Roland Ingelin, ”Inkluderande pjäs synliggör teckenspråket”, publicerade i Västra Nyland 24.2.2020

Motivering: Den här recensionen är inte bara en välskriven recension, men har också en seriös ton och tar barnteatern på allvar. Språket är inspirerat från pjäsen och ger en inblick i vad inkluderande teater handlar om. För att handla om en recension är recensenten överlag rätt skönlitterär med sin text och jag anser att den här texten är mycket fint skriven när det gäller teater.

Salla Aldrin Salskov, ”Girldick: Om nya och outgrundliga betydelser av trans, kön, identitet”, publicerad i Astra, nr 3 2020

Motivering: Salla Aldrin Salskov analyserar konstnären Camille Auers hela konstnärskap ur ett såväl genusvetenskapligt påläst som konstkännande perspektiv. Aldrin Salskov lyfter fram såväl de estetiska elementens betydelsebärande egenskaper i Auers konst, som de politiska utgångspunkter som uppbär hela konstnärskapet. Essän introducerar ett helt konstnärskap och redogör samtidigt för idéer om genus, identitet och trans som är aktuella i det finländska samhället idag. Dessutom ges en inblick i hur den medikaliserande diskursen kring trans konstrueras och upprätthålls i Finland. Aldrin Salskovs essä ger intressant läsning för såväl den insatte som den som är helt ny inför Auers konstnärskap, och för dagens transpolitiska diskussioner.

Sara Ehnholm Hielm, ”Jämställdhet skulle prägla filmfestivalen i vidunderliga Venedig, men kvinnorna fick ge vika för coronan”, publicerad i HBL 24.10.2020

Motivering: Sara Ehnholm Hielm har i decennier skrivit filmkritik för Hufvudstadsbladet, och utmärker sig som en lysande stilist. Hennes stil som kritiker angränsar till det essäistiska – och om jag förstått saken rätt är hon inspirerad av den amerikanska filmkritiken som hon är väl förtrogen med. I sina recensioner fångar hon ofta filmens stämning, genom det sätt som hon väljer att skriva dem. Samtidigt är hennes egen röst omisskännlig. Att läsa hennes recensioner är som att tas i handen och bli ledd av henne in i filmen, och se den genom hennes erfarna blick. Jag väljer att nominera en renodlad essä där hon skickligt knyter ihop två aktuella teman: coronakrisen och jämställdheten inom film, med utgångspunkt i årets pandemipräglade filmfestival i Venedig som hon själv besökte.

Sofia Simelius, ”Den fiktiva gränsen mellan människa och djur i fokus på Ham”, publicerad i HBL 4.7.2020 (två nomineringar)

Motivering 1: Denna text var väldigt bra skriven och väckte mycket tankar kring ämnet.

Motivering 2: Sofia Simelius texter är klara, informativa och konsekventa, intressanta helt enkelt. Kritiken i hennes recensioner är saklig, inget moraliskt fumlande i den.

Sonja Vuori, ”Jag ser min döda bror på scenen och allt är bra”, publicerad i HBL 1.3.2020

Motivering: Hur känns det för teaterkritikern att se ”en del av sitt hjärta gestaltat av en främling”? Sonja Vuori skriver gripande och intellektuellt spänstigt om Svenska Teaterns föreställning Bakom verkligheten där hennes egen bror förekommer i en biroll. Liv och död, konst och konstkritik behandlas i texten där kritikern själv blir kött och blod – och lungor.

Thomas Lundin, ”Westö komponerar en försonlighetens symfoni”, publicerad i Arbetarbladet 7.9.2020

Motivering: En genomtänkt och fängslande recension, som drivs av ett levande och mångsidigt språk. Texten är lättläst utan att vara förenklande, kritisk utan att vara oförstående och präglas av en stor respekt för både författare och läsare.

Tom Karlsson, ”Ecce Animalia”, publicerad i Ny tid 23.7.2020

Motivering: Tom Karlssons recension av Amelie Björcks “Zooesis – Om kulturella gestaltningar av lantbruksdjurens tid och liv” gjorde ett starkt intryck på mig, för den förmedlade dels originaltextens olika dimensioner, men samtidigt var den skickligt förknippad med den litteraturen och etiken som boken är skriven i / baserat på / i samtal med.
Jag läser nyheter dagligen, och ser på hur behandlandet av djur görs i medier, ofta med en lantbruksidyll som huvudtema, och ibland med inslag av misskötsel eller av klimatförändringar pga djurskötsel. Därför var recensionen bra i att lyfta fram hur Björcks bok (som jag inte ännu läst själv, men har beställt) visar på hur djur kan gestaltas bortom humaniserande inslag, eller modernistiska generaliseringar. Jag tycker det här är särskilt viktigt nu när COVID-19 förändrar vår vardag, efter att virus spridits från djur till människa.

Valter Sandell, ”Bullshitjobb, magsyra och gyllene släktemblem i Victor von Hellens diktdebut”, publicerad i HBL 1.10.2020

Motivering: Litteraturkritikern Valter Sandell recenserar Victor von Hellens diktdebut i Hufvudstadsbladet. Recensionen balanserar spänstigt mellan litterär bedömning och analys av vad diktsamlingen producerar i en vidare estetisk och social bemärkelse. Den går i dialog med verket och placerar den i ett sammanhang genom att spegla dikterna mot två nyligen avlidna essäister, David Graeber och Mark Fisher, samt mot filmregissören Hannaleena Hauru. Den kritiska texten belyser därmed hur von Hellens debut anknyter till samtida diskussioner om skitjobb, meningsfullhetens kris, svårigheten att föreställa sig en bättre framtid och förälskelsens politiska dimensioner. Sandells recension inspirerar inte endast till att läsa von Hellens debut, utan även till att djupdyka i de estetiska och teoretiska strömningarna han placerar von Hellens i, och som verkar resonera starkt med samtidens stora, utmanande spörsmål gällande arbete, mening och livsform. Därför är Sandells recension av Victor von Hellens debut en stark kandidat till priset Årets kritiska text.

Yvonne Granqvist Schultz, ”Bullan och Pinnen tar för sig av karlar”, publicerad i Österbottens tidning 8.10.2020

Motivering: Recensionen av boken om de två till åren komna väninnornas sexlust, om hur de glatt och skamlöst bejakar sin sexualitet, är både humoristisk och ifrågasättande. Det är kritik av en bok utgiven på eget förlag, som vanligtvis inte når många. Tack vare recensionen uppmärksammades äldre kvinnors åtrå och lust att unna kroppen – hur den än ser ut – sex och glädje.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s